Tyst i boet!

En konstig känsla har jag fått nu när alla mina barn är utflugna. Ja nu är det bara jag som finns kvar i vårt hem. Det är tyst när jag går och tyst när jag kommer hem. Allt ser ut som jag lämnade det. Ja ja det är väl bara att vänja sej för det är så det kommer att vara nu.

Nu skall det klämmas och kramas!

I kväll så kommer den nyblivna pappan hem från BB en dag tidigare än mamman och mitt lilla barnbarn. Jag och min dotter skall åka och hämta honom på BB så vi får klämma och krama honom ikväll. Det är säkert en trött och sliten nybliven pappa som kommer hem men lite skall han väl orka med innan han får gå till sängs.

Torsdag blir den stora dagen får då kommer den lille nyfödda gossen hem med sin mamma och då är det dags för kram kalas igen. Jag längtar så efter att få hem dem så jag får ta hand om dem. Givetvis vill jag sniffa och gosa med den lille nyfödde killen. Längtar, längtar.

Grattis Robin och Camilla till ert lilla  mirakel! 

Välkommen till världen!

Nu äntligen är han här mitt lilla barnbarn han föddes den 6/2, 3665g 56 cm lång.

Vilken natt!

Vilken orolig natt vi hade för några dagar sedan. Jag hade precis somnat när jag väcktes av röster utanför mitt sovrums fönster och en hund som skällde. Jag blev givetvis irriterad och undrade varför de inte kunde få tyst på hunden och sluta med att prata utanför mitt fönster. Tillslut blev det tyst och jag somnade om.

Men det var ingen lång stund jag fick sova innan jag åter igen väcktes av att det körde in fordon på gården. Jag funderade på om det hade snöat så att det var snöröjning? Men hallå måste de göra det mitt i natten? Till slut tassade jag upp och kikade ut bakom gardinen och fick se brandkåren som hade dragit in en slang i min trappuppgång. Jag såg även ett par rökdykare utanför och då fick jag hjärtklappning.

Jag slängde på mej min morgonrock och sprang ut i hallen och ropade ned till min son och hans flickvän att brandkåren var här. De kom också snabbt upp på fötterna och fick på sej lite kläder. Men tack o lov så var det falskt alarm, det var en brandvarnare som hade utlösts i den tomma lägenheten mitt emot vår lägenhet.

Vi både såg och hörde hur brandmännen bröt upp lägenhetsdörren med en kofot och då insåg vi att en inbrotts tjuv skulle ha svårt att ta sej in genom dessa dörrar helt obemärkt. När brandkåren och polisen gett sej av så kom skandia bevakning efter en stund för att fixa till dörren så att den kunde stängas åtminstone. Så det blev en stund till på natten med bankade och bröt.

Tillslut kunde vi lägga oss och sova igen men med en hel del tankar i huvudet och en aningen hjärtklappning.